Aromaterapins historia
Sedan långt före Kristus har eteriska oljor användes i religiöst och andligt syfte. Fram till slutet av 1800-talet var eteriska oljor och rökelser det naturen kunde erbjuda för att lukta gott. På senare tid har man istället börjat tillverka billigare parfymer på syntetisk och kemisk väg.
Den som för första gången myntade ordet Aromaterapi var en fransk kemist vid namn René Gattefossé på 1920-talet. Han hade fått en brännskada på handen och för att kyla skadan doppade han ner den i en skål som visade sig innehålla Lavendelolja. Eftersom handen läkte mycket bra återuppväckte han därigenom den gamla läran om eteriska oljor och deras effekt. Gattefossé beskrev sina upptäckter i boken “Aromatherapie” som han gav ut 1937.
Idag används över 70 % av produktionen av eteriska oljor till livsmedel och kosmetika, men då är de givetvis kraftigt utspädda!
- Första användningen av aromatiska växter var som rökelser.
- Från Latinet har vi ordet “parfym” – perfumen, vilket betyder “genom rök”.
- Kyphi, den officiellt första kända allmänna parfymen bestod av 16 ingredienser varav 12 är identifierade: Kalmus, Cassia, Kanel, Cyperus , Olibanum, Hina, Enbär, Mastic, Myrra, Saffran, Spikenard och Terpentin.
- Recept har hittats på papyrusrullar från ca 1500 f.kr.
- Egyptens gamla gudar och gudinnor hade nästan alla varsin doft av rökelser.
- I rättsalar strödde man under pesten på 1500-talet ut Lavendel och barn gick ofta med Lavendelpåsar runt halsen för att skydda sig.