Fakta om Vitaminer, Mineraler och kostillskott

Fakta om vitaminer, mineraler och kosttillskott
Ordet vitamin kommer från latinska orden ”vita” (liv) och amin (livsviktig substans). Vitaminer och mineraler sammanblandas ofta, men det handlar om två helt olika byggstenar. Vitaminer och mineraler samverkar i komplexa system.  Får man för lite av något kan det rubba hela kroppens balans.

Vitaminer
De 13 vitaminer som vi känner till idag är: A, B1, B2, B3, B5, B6, B7, B12, C, D, E, folsyra och K. De flesta av de idag kända vitaminerna upptäcktes mellan 1920 och 1940, men redan på 1700-talet fann man att citroner kunde rädda sjömän från skörbjugg. Eftersom vitamin- och mineralomsättning är en relativt ung kunskap, finns det förmodligen vitaminer som vi ännu inte känner till.

Kroppen kan inte själv tillverka vitaminerna i tillräcklig mängd, utan de måste tillföras utifrån.
Vissa vitaminer, som B och C, är vattenlösliga och eventuella överskott försvinner därför ut ur kroppen bl a med urinen. De övriga vitaminerna är fettlösliga och måste intas tillsammans med fett för att bäst kunna tillgodogöras av av kroppen. C-vitamin ökar kroppens upptag av järn och citronsyra ökar zinkupptaget. Substanser i kaffe och te kan däremot hämma järnupptaget.

Vitamin K, som finns i bladgrönsaker och även bildas av kroppen i tarmen, är mindre omtalad. Den har en viktig antioxidativ funktion, en viktig roll i benbildningen och har betydelse för blodets koagulation. Flera studier visar att vitamin K bidrar till både högre bentäthet och lägre risk för benbrott. Det har visat sig att det är vanligt med K-vitaminbrist hos personer som lider av benskörhet.

Mineraler
Mineraler är grundämnen som finns i naturen. Hela fem procent av vår kroppsvikt består av mineraler (d v s ca 3,5 kg hos en person på 70 kg). De kan delas upp i makro- och mikroelement. Makroelement (makro=stor på latin) är sådana som kroppen har i stor mängd och har stort behov av som t ex: kalcium, fosfor i form av fosfater, kalium och magnesium. Flera makroelement är viktiga beståndsdelar i skelettet. Mikroelementen (mikro=liten), även kallade spårämnen, t ex järn, zink, koppar, mangan, selen och jod, behöver kroppen i små mängder. Flera av mikroelementen deltar i cellernas antioxidativa försvar, vilket innebär att de skyddar mot skadliga nedbrytningsprodukter, s k fria radikaler. Fria radikaler anses påskynda åldrandet och kan orsaka vävnadsskador och sjukdomar. Rökning, stress och miljöfaktorer ökar bildningen av fria radikaler och gör oss ännu känsligare för angrepp.

Vem behöver kosttillskott?
För optimering av kroppens resurser är det naturligt att vi ibland behöver komplettera kosten med kosttillskott. Eftersom alla har individuella behov av näring, är det svårt att ge generella rekommendationer om kosttillskott. Kostundersökningar visar att det kan vara speciellt svårt att täcka behovet av folsyra, järn, selen och vitaminerna B12, C och D genom kosten. Vitamin C kan inte lagras i kroppen och behöver därför tillföras dagligen. I USA rekommenderas ett dagligt intag på 120 mg dubbelt så mycket som i Sverige.

P-piller, rökning, alkohol, miljöpåverkan, stress och viss medicinering tär på kroppens förråd av vitaminer och mineraler, varför tillskott kan vara nödvändiga. Det är relativt sällsynt med svåra bristsymptom, men många personer behöver ändå komplettera kosten med kosttillskott under olika perioder i livet.

• Barn upp till elva år har andra behov av vitaminer och mineraler än vuxna bl a därför att de växer och har en lägre kroppsvikt. För barn som inte vill eller på grund av allergi inte kan äta vissa livsmedel, kan det vara motiverat med kosttillskott.

• I 20-35-årsåldern slutar många att idrotta aktivt och för en mer stillasittande tillvaro vilket minskar energibehovet och ofta totalintaget av vitaminer och mineraler. Detta kan motivera konsumtion av kosttillskott.

• Den som tränar hårt har ökad energi- och ämnesomsättning och kan behöva mer näring särskilt i form av extra B-vitaminer, magnesium, zink och antioxidanter (bl a vitamin E och selen) för att klara av den hårda belastningen. Dessutom utsöndras en del näringsämnen när man svettas. För att bygga nya muskler krävs också byggstenar i form av vitaminer och mineraler.

• I högre åldrar minskar ofta energibehovet ytterligare, men inte behovet av vitaminer och mineraler. Man får också svårare att tillgodogöra sig vissa vitaminer och mineralämnen p g a minskad saltsyreproduktion i magsäcken. Undersökningar visar att minst var femte person över 65 år har folsyre- och B12-brist och drygt 200 000 personer behandlas för sådana brister. Även förmågan att bilda D-vitamin i huden avtar med åren.

• Den vanligast förekommande spårämnesbristen är järnbrist som ofta drabbar menstruerande kvinnor. För många kvinnor är det svårt att täcka järnbehovet på 12-18 mg/dag enbart genom kosten. Alla gravida kvinnor rekommenderas att äta extra järn från 20:e graviditetsveckan till graviditetens slut. Kvinnor som planerar en graviditet rekommenderas ett dagligt intag av minst 400 mcg folsyra både före och under graviditeten. I Sverige diskuteras huruvida berikning av mjöl med folsyra ska införas.

Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har gemensamt gett ut en rekommendation om folsyra och graviditet. Det har visat sig att risken för fosterskador som ryggmärgsbråck och svår hjärnmissbildning, kan minskas om kvinnan före och under graviditeten ökar intaget av folsyra. Man har också uppmärksammat att folsyra tillsammans med vitamin B12 kan minska bildningen av homocystein, som på goda grunder också anses ha koppling till hjärtkärlsjukdomar

För låga intag av t ex D-vitamin, vitamin B12, K-vitamin, kalcium och magnesium kan tillsammans med östrogenbrist bidra till benskörhet, något som drabbar mer än 30 procent av alla nordiska kvinnor i klimakteriet. Mängden vitamin A i kosttillskott diskuteras då det kan finnas ett samband mellan för högt intag av vitamin A och benskörhet. Hänsyn till detta har tagits i Vitamineral 50 plus.

• Rökare har 2-3 gånger så stort behov av C-vitamin som icke-rökare, eftersom de omsätter C-vitamin snabbare.

• Vegetabilisk mat saknar vitamin B12, varför vegetarianer och veganer bör äta kosttillskott. Vegetarianer har också svårt att få tillräckligt med selen, järn och zink genom kosten.

Kosttillskott kan aldrig ersätta en näringsriktig kost, utan ska vara ett komplement. I de svenska näringsrekommendationerna, SNR, från Livsmedelsverket anges det rekommenderade dagliga intaget av vitaminer och mineraler. Vitamineral från ACO har utformats enligt dessa rekommendationer.

Syntetisk eller naturlig

Vitaminer som framställs på konstgjord väg har ibland bättre effekt och funktion än de som framställs av naturliga råvaror.

Vitaminer kan idag framställas syntetiskt. Det betyder att man kemiskt tillverkar en identisk kopia av molekylen av det i naturen förekommande vitaminet och med exakt samma effekt på människan.
Ordet syntetisk kan ibland tolkas som “onaturlig”, men det är ingen skillnad i vare sig funktion eller effekt mellan ett naturligt och ett syntetiskt, det vill säga kemiskt framställt vitamin. Det enda undantaget rör i viss mån vitamin E.

Bättre att framställa vitaminer på konstgjord väg
Syntetiska produkter är lättare att få högkoncentrerade och innehåller inga föroreningar eller andra ämnen som kan vara svåra att avlägsna från naturliga råvaror. Risken att drabbas av till exempel överkänslighet är därför mindre.
Vissa vitaminer från naturliga råvaror går inte att framställa högkoncentrerade. Tabletter av sådana råvaror skulle bli otympligt stora. Ett annat skäl till att man idag framställer vitaminer kemiskt är priset.

Noggrann kontroll vid framställning
De flesta av de idag kända vitaminerna upptäcktes mellan åren 1920 och 1940. Parallellt med att man utforskade och strukturbestämde de nya ämnena utarbetades även de kemiska syntesmetoderna. Alla vitaminer som säljs på apotek är noggrant testade och kontrollerade både i korttids- och långtidsförsök och det finns omfattande dokumentation för alla förekommande vitaminformer.

Mineraler i maten

Mineraler och spårämnen är egentligen samma sak; grundämnen som finns i naturen. Kroppen behöver spårämnen i ytterst små mängder.

Man har inte kunnat ge goda näringsrekommendationer för alla kända spårämnen. Det beror dels på svårigheten att mäta deras halter, dels på att livsmedel innehåller varierande mängder av mineraler beroende på till exempel jordmån, gödsling, djurens fodersammansättning och de processer som använts för tillverkning och beredning.

Järnbrist är vanligast
Det är däremot ganska väl utrett vad brist på enstaka grundämnen kan leda till. Den mest allmänt kända bristen är kanske järnbrist, som ofta drabbar kvinnor på grund av rikliga menstruationer och under graviditet samt jodbrist som leder till struma. För låga intag av kalcium, magnesium, D-vitamin, B12, K-vitamin och brist på östrogen leder till benskörhet, en åkomma som huvudsakligen drabbar kvinnor.

ACO Vitamineral
Vitamineral ger dagsbehovet av viktiga vitaminer och mineraler i en enda tablett.

Vitamineral familj:	En tablett ger dagsbehovet av viktiga vitaminer och mineraler för hela familjen (från 11 år).
Vitamineral 50plus	Anpassad för både kvinnor och män från 50 år. En tablett ger dagsbehovet av viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter. Innehåller K-vitamin, extra vitamin D och B12 och en balanserad mängd A-vitamin.
Vitamineral kvinna	För kvinnor i fertil ålder och även gravida och ammande. En tablett ger dagsbehovet av viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter. Innehåller K-vitamin, extra järn och folsyra och en balanserad mängd A-vitamin.
Vitamineral junior	En tablett om dagen ger barnen viktiga vitaminer och mineraler. För barn 4-10 år.
Vitamineral aktiv	För kvinnor och män med extra aktivt liv, t ex i form av idrott, högt tempo, stress eller tungt kroppsarbete. En tablett ger dagsbehovet av viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter. Innehåller K-vitamin, extra antioxidanter, B-vitamin och zink och en balanserad mängd A-vitamin.

Vitamin	Behövs för	Finns bland annat i
A	Immunförsvaret. Synen och huden.	Lever, mjölkprodukter och ägg.
B	Ämnesomsättning, nerver, hjärta och muskler Tillväxt, blodbildning, hud, naglar, hår Immunförsvaret	Frukt och grönsaker och fullkornsprodukter.
C	Immunförsvaret och hormonproduktionen. Sårläkning.	Citrusfrukter och råa gröna grönsaker.
D	Uppbyggnad och bevarande av skelettet. Ger skydd mot benskörhet.	Fet fisk, lever och äggula.
E	Huden och hormonproduktionen. Antioxidant.	Vegetabiliska oljor, vetegroddar och sötmandel.
Folsyra	Tillväxten, celldelning och blodbildning.	Bladgrönsaker och broccoli.
K	Blodets koagulation. Skelettets uppbyggnad.	Gröna bladgrönsaker, broccoli och mjölkprodukter.
Mineraler
Kalcium	Skelettet och tänderna	Mejeriprodukter och fet fisk
Fosfor	Benvävnad och ämnesomsättning	Mjölk, kött och fisk
Kalium	Saltbalansen i cellerna.	Potatis, fullkornsprodukter och bananer.
Magnesium	Nerver och muskler – energiomsättning	Skaldjur, gröna grönsaker och råris.
Spårämnen
Järn	Syrgastransporten i de röda blodkropparna	Kött, gröna bladgrönsaker och fullkornsprodukter.
Zink	Celldelning, ämnesomsättning, fertilitet, sårläkning, tillväxt, hormonfrisättning och signalmottagning.	Kött, lever och skaldjur.
Koppar	Bindvävsbildning, skelettuppbyggnad och järntransport.	Lever, skaldjur och nötter.
Mangan	Skyddar mot oxidation.	Gröna bladgrönsaker, fullkornsprodukter och äggula.
Selen	Immunförsvar och fertilitet. Skyddar mot oxidation.	Skaldjur och fisk.
Jod	Ämnesomsättningen	Salt, skaldjur och fisk