När vi jobbar med holistisk hälsorådgivning tar vi ett brett grepp om hälsofrågorna. Vi gör en kartläggning av kundens livsstil, vilket gör att vi åskådliggör de obalanser som finns i hans eller hennes liv. Vi behandlar med andra ord de underliggande obalanserna snarare än symptomen och hittar då de lösningar som håller genom att rätt åtgärd sätts in. Detta leder ofta i sin tur till att flera hälsofrågor löses samtidigt.
Holistisk kommer från ordet holism som innebär just det att helheten är större än summan av delarna. Inom holistisk hälsorådgivning tittar jag tillsammans med kunden på flera sätt för honom eller henne att få näring. Vi delar in näring i två grupper som vi kallar primär och sekundär näring.
Primär näring
delas i sin tur in i fyra kategorier: relationer, andlighet, karriär och fysisk aktivitet. Det är fyra olika bitar som antingen kan ge oss energi eller som äter upp den energi vi har.
Vi kan t.ex. ha ett arbete som vi går till på morgonen, som gör att vi hoppar upp ur sängen för att det ska bli riktigt roligt att genomföra dagens arbetsuppgifter. Vi ser t.o.m. fram emot att göra det. Den andra ytterligheten är att vi har svårt att vakna upp på morgonen och bara vill dra täcket över huvudet. I det första alternativet ger arbetet oss näring medan i det andra alternativet är det precis tvärt om.
Vi kanske har familjemedlemmar eller väninnor som varje gång vi talas vid, bara ältar om sina problem och bekymmer. Du riktigt känner hur de suger ut all din energi och du är helt slut efter era samtal. Sedan har du andra relationer i ditt liv där du efter era möten känner dig riktigt upplyft. Kanske är det dags att göra en inventering över dina relationer och jobba på att minimera kontakten med energitjuvarna?
Tränar du för lite? Ser du fram emot dina träningspass? Tappar du den där initiala geisten, redan efter tredje veckan? Det är inte dig det är fel på, du kanske inte bara har hittat din träningsform! Går du in en yogasal ser du att många av dem är smala, finlemmade kvinnor i de flesta fall som redan är smidiga och viga. Om du istället går in på gymmet är det det motsatta förhållandet. Där finns det kraftiga killar, men numera även kvinnor. Vi dras till var vi ”passar” in. Men är det inte så att dessa finlemmade kvinnor egentligen skulle må bra av att bygga lite muskler medan de kraftigare medlemmarna på gymmet egentligen borde testa på att stretcha ut sina muskler och jobba på smidigheten? Det är faktiskt en av de vanligaste ursäkterna jag får höra från människor när jag frågar om de inte vill komma och testa på yoga, att de är alldeles för stela eller oviga…. Är det inte därför vi ska praktisera yoga? (i alla fall på det fysiska planet)
Om du känner till lite om Ayurveda, den gamla indiska läkekonsten som nu har gjort sig ett namn även i Sverige, så har vi tre grundläggande kroppstyper, Vata, Pitta och Kapha. Dessa olika kroppstyper har väldigt olika kroppskonstitutioner och därför olika behov. Skolgympans undervisning är uppbyggd kring pittans egenskaper. Det brukar vara lättare att se skillnaderna mellan kroppstyperna när man pratar om barn. Om du tar tre barn, ett av varje kroppstyp, på löparbanan i skogen och ber vata barnet att springa så kommer hon att hoppa och skutta framåt som en hjort i spåret. Ber du pitta barnet springa, kommer hon att ge järnet. Hon springer för att vinna, precis som en jaguar. Kapha barnet är av en kraftigare konstitution (inte tjock) och ber du henne springa så kommer hon att fråga varför? Kapha behöver en anledning till sina aktiviteter. Kapha tjejen kommer med stor sannolikhet inte göra någon succé som forward spelare i basket, men wow, vad hon gör sig bra som försvarare hon sätter skräck i de mindre taniga tjejerna som ska försöka komma förbi henne! Skolan borde anpassa sin undervisning och dess betygsättning utifrån barnens olika kroppstyper och på samma sätt borde vi vuxna testa oss fram för att hitta den fysiska aktivitet som passar oss bäst. Den ska vara så kul att vi bara måste göra tid åt det i vår vardag, oavsett vad vi ”måste” göra.
Andlighet eller spiritualitet börjar komma lite på modet i Sverige verkar det som. Förr var det inget man riktigt talade om, om man inte var religiös eller ”alternativare”. Nu letar många av oss efter vårt inre lugn, att bara känna närheten till naturen och moder jord. Det kan vara genom meditation, genom att vandra i skogen eller utmed havet. Det kan vara genom att lyssna på vacker musik. Hur vi gör det spelar mindre roll, huvudsaken är att vi tar oss tid att stanna upp.
Alla dessa fyra bitar som jag nämnt karriär, relationer, fysisk träning och andlighet är det jag kallar för primär näring. Det är näring som inte serveras på en tallrik. Barn lever i huvudsak på primär näring. De bryr sig inte om när du ropar in dem och de är ute och cyklar eller leker med kompisarna, ”jag är inte hungrig” är ett ganska vanligt svar vi får. De får sin näring på annat håll.
Sekundär Näring
Maten är enbart en sekundär näring. Äter vi för att leva eller lever vi för att äta? Oavsett vilket ditt svar blir så spelar det stor roll vad vi väljer att stoppa i oss. Att vi inte äter snabbmat för att vi inte hinner laga mat eller för att det är enklare. Även om många av oss lever i övertygelsen att vi äter hälsosamt så kanske du ser tecken på om att så faktiskt inte är fallet.
Du kanske känner dig väldigt trött, framför allt efter maten. Du kanske har ett sötsug som är svårt att stå emot. Du kanske har matsmältningsproblem, allergier, astma eller PMS. Detta är symptom på obalanser som kan du förbättra genom en bra kosthållning. Reumatiker kan minska sin ledvärk genom att sluta äta kött. Diabetiker kan sluta med sitt insulinintag redan efter att ha ätit raw food i tre dagar.
Maten spelar stor roll i hur vi mår. Vår kropp är en fantastisk superdator som hela tiden strävar efter en balans. Tänk efter hur du mår efter att ha ätit en stor tung middag. Trots att du är proppmätt så är du ändå många gånger sugen på något sött. Vi talar om yin och yang. Föreställ dig en gungbräda, där ying och yang sitter på varsin sida. Tung mat är väldigt yang, brädan går tungt ner mot marken och yin åker upp i luften. Kroppens uppgift är nu att återställa balansen så den ger dig sötsuget. Sötsaker är yin så även vin. Vad smakar strålande gott till en köttbit – jo, rött vin! Återigen balans. Så om vi inte går ut på de här extrema kanterna så slipper vi åka upp och ner som i en berg-o-dal bana. Mat spelar roll i hur vi mår!
Den primära näringen och den sekundära näringen lever i en oerhört nära relation. Finns det en obalans i den ena så finns det ofta även en obalans i den andra och vice versa. Genom att jobba med ett holistiskt hälsoperspektiv skapar du en balans i ditt liv som är den optimala för varje unik livssituation och för att uppnå våra egna uppsatta mål. För att skapa ett varaktigt välbefinnande så krävs det att man tittar på helheten. Istället för drastiska bantningsförslag eller ett stenhårt träningsprogram så tittar man istället på helheten, dvs. både den primära och den sekundära näringen för att få balans i livet.